Svenska språket är rikt på ord och uttryck som är unika för det svenska språket. Men precis som i de flesta språk, så är det också vanligt med inlånade ord från andra språk. Dessa inlånade ord kan vara ett resultat av att språkbrukare behöver nya ord för att beskriva nya fenomen, eller helt enkelt för att ordet från ett annat språk låter mer exakt eller mer poetiskt än det svenska ordet.
Inlånade ord från andra språk
Det svenska språket har historiskt sett lånat mycket från tyska, engelska, franska och latin. Ett exempel på ett inlånat ord från tyska är ordet “schampo”, som betyder “tvättmedel för hår”. Det engelska språket har också bidragit med många ord till det svenska språket, som till exempel “weekend”, “klubb” och “hamburger”.
Franska har också haft en stor påverkan på svenskan, och många ord som handlar om mat och mode är inlånade från det franska språket. Exempel på franska inlånade ord är “menu”, “bagage” och “parfym”. Latin har också haft en stor påverkan på svensk språkhistoria, särskilt inom områden som medicin och vetenskap. Exempel på latinska inlånade ord är “diagnos”, “vaccin” och “mikroskop”.
Nya inlånade ord från andra språk
I takt med att världen förändras och utvecklas så kommer det också nya ord som behöver införlivas i det svenska språket. Ett exempel på ett relativt nytt inlånat ord är “vape”, vilket är en förkortning av “vaporize” och syftar på att använda en e-cigarett eller liknande som kan köpas hos Wizeguy. Ett annat exempel är ordet “selfie”, som kommer från engelskans “self” och som beskriver en bild som man tar på sig själv.
Det finns också andra ord som har blivit vanliga i det svenska språket tack vare att de har blivit populära inom en viss grupp eller subkultur. Ett exempel på detta är ordet “dabba”, som kommer från dansstilen “dabbing” och som beskriver en rörelse som man gör med armen och handen.
Inlånade ord och språkets utveckling
Inlånade ord kan ha en stor påverkan på språkets utveckling. Ett exempel på detta är ordet “förvriden”, som kommer från tyskans “verdrehen”. Innan detta ord lånades in användes ordet “förfelad” för att beskriva något som var snett eller felaktigt. Men när “förvriden” blev vanligt började “förfelad” användas mer sällan.
Inlånade ord kan också leda till förändringar i stavning eller uttal. Ett exempel på detta är ordet “bajsa”, som är en försvenskad form av det tyska ordet “beissen”, som betyder “bita”. Ordet användes ursprungligen som slang på svenska för att beskriva att man biter någon, men över tiden har det förändrats i betydelse och används nu som ett vardagligt ord för att beskriva att man utför sina behov på toaletten. Detta är ett tydligt exempel på hur ett inlånat ord kan förändras i betydelse och användning, samtidigt som det bevarar en del av sin ursprungliga stavning och uttal.