subtraktiv och additiv tvåspråkighet

Subtraktiv och additiv tvåspråkighet

När inläraren har en subtraktiv tvåspråkighet innebär det att hen har en negativ inställning till sitt förstaspråk. Detta leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket – vilket leder till effektivare inlärning. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till […]

förklaring av språkliga begrepp

Simultan och successiv språkinlärning

Man brukar tala om två typer av språkinlärning, nämligen simultan och successiv inlärning. Simultan språkinlärning innebär att man utvecklar två språk parallellt med varandra. Successiv inlärning innebär dock att man tillägnar sig ett språk i taget.

vad är diglossi

Diglossi

Med diglossi åsyftas användningen av två språk inom olika domäner. Språkanvändarna kan då två språk men väljer att använda de i olika domäner. Ett exempel på detta är när skolundervisning sker på ett språk (här svenska) medan forskning i större utsträckning sker på ett annat språk (engelska). Detta är alltså ett exempel på diglossi. Detta […]

Sociolekt

En sociolekt är en social dialekt. Det är en språklig variation sedd ur ett socialt perspektiv. Regionala variationer, dialekter, beror på geografiska omständigheter medan sociolekter beror på den sociala omgivningen. Det är väldigt svårt att särskilja termerna dialekt och sociolekt, då gränsen mellan dem är närmast obefintlig. Begreppen går nämligen in i varandra och är […]

Artighetsteorin

Forskarna Brown och Levinson tog fram den så kallade artighetsteorin. Artighetsteorin är en analysmodell för hur vi bevarar vårt sociala ansikte, samt tar hänsyn till andras. Vi gör en bedömning av hur ansiktshotande det vi tänker säga är i sammanhanget, för både oss och den vi talar med. Om risken är minimal uttrycker vi oss […]

Dialektutjämning

Med dialektutjämning menas när skillnader mellan dialekter försvinner eller minskar på grund av ökad kontakt mellan språkbrukarna. Läs mer här om dialekter och sociolekter.

Dialekt

En dialekt är ett exempel på en språklig varietet, som kan kopplas till talarens geografiska hemvist.

Lingua franca

Lingua franca är ett existerande språk som används för kommunikation mellan två individer som har olika modersmål. Exempel Ett exempel på ett lingua franca idag är engelskan som används som en språklig bro mellan olika språkgränser världen över.

Pidginspråk

Ett pidginspråk är ett språk som har uppstått ur behovet att kunna prata över språkgränser, mellan exempelvis två olika språk. Det är ett kontaktspråk som är väldigt begränsat och inte tillräckligt grammatiskt utvecklat för att vara ett komplett och fulländat språk. Ett pidginspråk kan därför inte heller vara någons modersmål, då det inte är ett […]

språklig ackommodering

Språklig ackommodering

Språklig ackommodering är de anpassningar som språkbrukare, oftast i talspråk, gör efter varandra. Det finns två typer av språklig ackommodation; konvergent och divergent ackommodation. Vid konvergent ackommodation så närmar sig partnern den andras språk. Vid divergent ackommodation så fjärnar sig partnern från den andra. Exempel Ett exempel på språklig ackommodering kan exempelvis ske i ett […]

Markör

En markör är en variabel där det finns variation som språkbrukarna själva inte är aktivt medvetna om. Språkbrukarna har inte öppet kommenterat dessa variabler, men de inser ändå att de förekommer i till exempel formella och informella situationer.  

Talgemenskap

Med talgemenskap (eng: speech community) menas en gemenskap, en konstellation av individer, som talar på samma sätt. Exempel Ett exempel på en talgemenskap kan vara en dialekt, exempelvis skånskan. Individer som talar med skånsk dialekt tillhör då denna talgemenskap. Mer övergripande kan man säga att individer som talar samma språk tillhör en talgemenskap.

Dold prestige

Med dold prestige menas att en variant överrapporteras. Exempel Ett exempel på dold prestige är när en person säger sig använda en variant, en viss typ av ett språkligt drag, men inte gör det i sitt faktiska språkbruk. Se även öppen prestige.

Öppen prestige

Med öppen prestige menas när det faktiska språkbruket stämmer överens med det rapporterade språkbruket. Exempel Ett exempel på detta är när en person säger sig använda en variant, och faktiskt gör det. Se även begreppet dold prestige.

Variant

Med en variant menas en typ av ett visst språkligt drag, alltså av en variabel. Exempel Ett exempel på två varianter av ett språkligt drag är det skånska och det stockholmska r-ljudet.

Variabel

En variabel är ett visst språkligt drag som kan variera i olika varieteter. Exempel Ett exempel på en variabel som kan ändra sig i olika varieteter är r-ljudet. Det uttalas olika i olika dialekter exempelvis.

Varietet

En varietet är en neutral term som beskriver gruppers språkbruk. Exempel Ett exempel på en varietet är ungdomsspråk. Ett annat exempel kan vara dialekter av olika slag.